lördag 25 januari 2014

På nöjesfältet

Tro det eller ej men jag har skrivit en ny novell. Detta trots att jag fortfarande inte hanterar formatet eller språket. Med andra ord, som att springa in i en betongvägg med huvudet före. MEN, jag kan heller inte bli bättre på något om jag inte övar och över. Och jag kan heller inte se alla mina brister om inte ni kära läsare ger feedback och konstruktiv kritik. Jag är otroligt överväldigad och tacksam över minsta lilla respons jag får på mina texter. Tveka inte att höra av er, med bara några korta ord eller hela sidor fyllda med analys.

Men innan jag går inte på den nya novellen så ska jag göra er uppmärksamma på Caroline Ahlbergs senaste publicerade novell Still i dimman. Den är vacker, gripande och öppen för många olika tolkningar. Nu förhåller det sig dock så att nämnda Caroline tvingade mig, med hot om stryk, att läsa in hennes novell med Silhouette av Owl City i bakgrunden. Så jag tog mig samman och gjorde mitt bästa. Men eftersom Caroline stod i bakgrunden och hotade med sina knytnävar (man hör hennes skratt ibland) så är det verkligen ingen inlevelse från mig i uppläsningen. Åtminstone inte den inlevelsen ni är vana vid. Nedan följer alltså en ljudfil som ni mer än gärna får lyssna på. Men jag rekommenderar er att läsa själva texten först. Den bör nämligen tas på allvar. Obs: Det kan hända att ni också får ta det där om Carolines hot med en nya salt.

Nu till min nya novell. Den heter, som titeln lite luddigt antyder, På nöjesfältet. Den handlar om en stackars kille som vandrar runt på ett tivoli och inte vågar åka någonting. Men han kan inte få klart för sig om det är tivolits eller hans egen fel. Den är inte lika tydlig som min förra novell, men kanske lite mer lättläst på grund av en bättre styckeindelning. På grund av krångel när jag kopierar texten från Word-filen (förändrat typsnitt osv) så nöjer jag mig att hänvisa till en pdf-fil som finns att ladda ner här.