måndag 30 september 2013

Gamla bloggar


I mitt premiärinlägg skrev jag om de äldre bloggarna som jag har haft, vilka fortfarande ligger ute. Jag skrev att de inte går att ta bort och att de på ett irriterande sätt påminner om mitt förflutna. Ungefär som kroniska sjukdomar som man får dras med resten av livet (lite okänsligt kanske). Men så idag tänkte jag om. En gnutta rationellt tänkande är det enda som behövs för att förstå hur onödigt det är att försöka sudda ut det förflutna. Man gjorde mycket dumt, det är sant. Den världsbild och människosyn man hade var inte den bästa. Det jag har skämts mest över är att jag än idag går kvar i samma kropp som en gång var rasist, kvinnofientlig och inskränkt på många områden - som att jag bär med mig smuts som inte går att tvätta bort. Samtidigt förstår jag nu att de (förhoppningsvis) mer sunda värderingarna jag har idag har växt ur all illaluktande gödsel från förut. Alltså; mitt gamla jag har bidragit till mitt nya jag.

När jag idag läser de gamla bloggarna bör jag, i stället för att hata mig själv och bara läsa med ena ögat bakom skämskudden, bli positivt överraskad över vilka egenskaper jag har utvecklat idag. Jag ska alltså sluta försöka ta bort de gamla bloggarna. De ska hädanefter få fungera som ett slags mätinstrument eller en tidslinje som visar hur den slutna knoppen har blomstrat (kan ha varit det mest självbelåtna jag någonsin skrivit). Och hur rör det här er? Jo, med största sannolikhet är det här ett allmänt känt fenomen. Man ser tillbaka på sig själv och blir alldeles panikslagen inombords. Släpp paniken, låt ditt förnedrande jag göra bort sig framför dina ögon och njut av hur vacker, stark och klok du har blivit idag. Det är en härlig känsla.

Här är ett av de värsta inläggen från min gamla blogg.