onsdag 25 september 2013

Dream Theater

Nytt album idag!
Dream Theater har länge varit mitt favoritband. Det var min bror som fick mig att börja lyssna. De första åren när jag bekantade mig med dem (själva förälskelseperioden) var jag så häpen över faktumet att bandet inte är större än det var och är. Hur kan något så magiskt, något så vackert, något så bombastiskt och storslaget inte vara mer känt än såhär? Sedermera fick jag insikt. Idag har jag full förståelse för att bandet är svårt att ta till sig. Slår man på en slumpvis låt kan det för den oinvigde lika gärna låta som några killar som står och testar olika instrument till maxgräns, utan någon takt, ton eller känsla. Ungefär som när äldre generationer stör sig på nutidens dunkadunka-musik fast att detta dunkadunka i stället är helt oregelbundet och ologiskt. 

Det ska till flera genomlyssningar och framför allt noggranna sådana för att förstå att det finns en struktur i all denna kaos. Det är inte ett skenande instrumentmaraton, det finns en tanke bakom ALLT. Jag uppskattar den teknikalitet som genomsyrar Dream Theater väldigt mycket även om jag inte förstår så mycket av den. Som lyssnare gör jag ändå mina egna tolkningar. Men vad jag framför allt gillar med bandet är att de får in känsla mitt i allt det tekniska. Dream Theater är för mig 50 % känsla och 50 % teknik, med andra ord den perfekta blandningen. Den vanligaste fördomen mot dem är att de är 100 % teknik, vilket jag tror skrämmer bort väldigt många lyssnare. Men säg mig, finns det verkligen ingen känsla i det här spåret?

Sen förstår jag att en majoritet håller sig borta från distade gitarrer för att det inte är "deras kopp te". Jag skulle kunna säga mycket för att försvara det men jag låter bli. Det kanske jag kan ta i ett annat blogginlägg. Eller så nöjer jag mig med det enklaste och vad som också är sant, att alla får tycka som de vill. Vad jag från början egentligen ville säga var att Dream Theater i dag har släppt ett självbetitlat album. Det är bombastiskt, det är hårt, det är tekniskt ut till fingerspetsarna och det är sprängfullt med äkta, genuin känsla! Faktiskt är det bland det bästa jag hört från dem och det gör mig väldigt glad.